Hur fördelaktigt är ISK för sparare?
Fördelarna med ISK investeringssparkonto
Vilka fördelar såg då finansministern, Skatteverket och de enskilda spararna i den nya sparformen ISK? Tanken var att ISK skulle förenkla finansministerns budgetarbete. ISK skulle göra det enklare att räkna ut statens skatteintäkt på skattebetalarnas sparkapital, eftersom skatten på ISK skulle betalas årsvis oavsett det realiserade resultatet på kontot.
Skatteverket skulle kunna frigöra resurser, som tidigare behövde ägna mycket tid åt att rätta felaktigt ifyllda deklarationer.
För dig som sparare, skulle det bli enklare och mindre tidskrävande att spara i aktier och fonder. Eftersom ISK-sparandet schablonbeskattas, skulle du inte behöva beräkna anskaffningsutgifter. Dessutom utlovades en lägre skatt, för att locka fler till den nya sparformen.
Ytterligare en fördel som den årsvisa schablonbeskattningen gav, var att större ackumulerade latenta vinster inte kunde byggas upp. Något som annars kan leda till inlåsningseffekter och en mer aggressiv skatteplanering.
Visionen med ISK – en populär sparform med lägre skatt
Från början bestämdes att skatten på ISK skulle beräknas på en skattepliktig intäkt som var samma som kapitalunderlaget för kontot multipliceras med statslåneräntan.
De beräkningar som gjordes i lagstiftningsarbetet visade på att det förväntade effektiva skatteuttaget för ISK skulle bli 9–10 procentenheter lägre än den tidigare kapitalbeskattningen. Dessa beräkningar utgick då från en statslåneränta på 4,9 procent.
”Investeringssparkontot är avsett att bli en bred och populär sparform och beskattningsnivån är därför lägre än vad som i dag kan förväntas för konventionellt beskattat direktägda värdepapper och denna skattelättnad återspeglas i den varaktiga effekten.” (prop. 2011/12:1, s. 389)
I skrivande stund ligger statslåneräntan på omkring 2,2 procent och vid november månads utgång 2023 var den 2,62 procent. För inkomståret 2024 innebär den räntefoten om 2,62 procent att skatten på kapital sparat på ISK något förenklat beskattas med 10 860 kr per miljon sparkapital.
Hur kommer det sig att lagstiftaren ville ge en rabatt på skatten till ISK-sparare? Med stor sannolikhet berodde detta på att finansministern och Skatteverket själva var grundare av ISK och hade ett eget intresse i att få spararna att ”hoppa på tåget”. För att kunna föra över sparandet till ISK – sockrades budet med argument om att det var ett skattegynnat sparande och enkelt att deklarera.
Är din skatt fortfarande låg på ISK-sparandet?
Det dröjde dock bara fyra år innan lagstiftaren ångrade sin generositet gentemot spararna. Det bestämdes då att schablonintäkten för investeringssparkonto skulle beräknas på ett nytt sätt. Kapitalunderlaget skulle inte längre bara multipliceras med enbart statslåneräntan, utan statslåneräntan skulle ökas upp med 0,75 procentenheter. Vidare infördes ett golv för räntefoten på 1,25 procent. Det innebär att om Statslåneräntan är under 0,5 procent, ska kapitalunderlaget som minst multipliceras med 1,25 procent.
Två år senare var det dags för nästa förändring som skulle slå mot ISK-spararna. Då beslutades det att 0,75 procentenheter skulle höjas till 1 procentenhet.
Så hur räknar du ut skatten på ditt ISK-sparande nu? På Skatteverkets hemsida hittar du en e-tjänst som hjälper dig att räknar ut schablonskatten av ditt sparande i ISK.
Hur påverkas företag av ISK-beskattningen?
Företag kan inte ha ett investeringsparkonto (ISK). De kan i stället spara i kapitalförsäkring, vilket är en liknande sparform där bolaget kan spara i värdepapper utan att behöva deklarera varje försäljning eller utdelning. Precis som med ISK betalar företaget en schablonskatt.
Denna skatt utgår från samma räntefot som beskattningen av ISK, vilket innebär att företagets sparande också kan påverkas när skattefördelarna minskar.
För företag som sparar i en kapitalförsäkring är skatten (avkastningsskatt) 30 procent på schablonintäkten. Vinstskatten för företags sparande som är placerat på vanligt konto ligger på 20,6 procent av det faktiska resultatet. Att skatten på konventionellt sparande beskattas med 20,6 procent medan skatten på kapitalförsäkring är 30 procent på schablonintäkten medför ett ökat avkastningskrav för att sparande i kapitalförsäkring ska vara mer fördelaktigt än ett konventionellt sparande. Vid en högre statslåneränta, ökar avkastningskravet.
Även för företag med sparande medför en ökad statslåneränta, inte minst med det påslag om 1 procentenhet som lagstiftaren lagt på efter 2012, att fördelarna med att spara i kapitalförsäkring avtar och det kan då påminnas om att fördelarna med schablonbeskattat sparande inte enbart gäller för spararen utan även finansministern och Skatteverket.
Förändringarna i beskattningen av ISK får sparare att reagera
Nu kanske du undrar: Är inte dessa höjningar ett resultat av den låga räntemiljön som vi har haft under många år? Det kan såklart vara en anledning till höjningarna. Dock har lagstiftarens bristande tålamod, nu resulterat i att en hel del sparkapital nu flyttas tillbaka till konventionellt beskattade konton.
För att få den utlovade skattefördelen med ISK, krävs numera en allt högre avkastning. Det har fått spararna att reagera och flera väljer nu att se över sitt val av sparform.
För sanningen är att de tänkta fördelarna som ISK skulle ge finansministern, Skatteverket och de enskilda spararna, med tiden har eroderat.
Finansministern kommer troligtvis behöva återgå till att i större utsträckning gissa sig till hur mycket aktievinster som kommer att realiseras under kommande år. Skatteverket kommer behöva omfördela sina resurser igen för att hantera det ökade behovet att granska felaktigt ifyllda deklarationer.
För spararna blir det viktigare att överväga olika sparformer och skatteplanera, så att rätt konto används för rätt sparande.
Kanske är det dags för lagstiftaren att fundera ett varv till – och backa tillbaka räntefoten till den ursprungliga?
Vill du få hjälp att se över vad som är den skattemässigt fördelaktiga sparformen för ditt sparande?
Kontakta oss via formuläret, så återkommer vi till dig.