Nio år kvar att halvera koldioxidutsläppen – vad gör världsmakterna och investerarna?
Sedan 2016, då FN:s medlemsländer undertecknade Parisavtalet med målet att hålla den globala temperaturökningen väl under 2°C och helst begränsa den till 1,5°C, har temperaturen ökat med 0,2°C. Det föreligger en uppenbar risk att vi inte når målet i Parisavtalet. FN:s generalsekreterare António Guterres menar att rapportens slutsatser ska tolkas som ”en röd flagg för mänskligheten”. Varje tiondelsgrads uppvärmning är ett direkt hot mot människors välmående och framtida generationers möjligheter att höja eller behålla den levnadsstandard som vi har idag. 2020-talet är det avgörande decenniet då vi fortfarande kan vända på utsläppskurvan.
Världsmakternas åtgärder på en global klimatkris
Kina är det land i världen som släpper ut mest koldioxid i atmosfären, men per capita ligger landet på en nittonde plats. Landet är fortfarande starkt beroende av kol som främsta energikälla och finansierar många kolkraftverk i andra utvecklingsländer. Det var därför överraskande när Kinas president Xi Jinping i ett tal inför FN:s generalförsamling talade om att landet vid 2030 ska nå de högsta utsläppsnivåerna för att sedan vika ned kurvan och bli klimatneutralt år 2060. På kort sikt tyder femårsplanen på att ekonomisk tillväxt trumfar klimatfrågan. Samtidigt planerar Kina att femdubbla produktionen av sol och vindenergi och har satsningar på teknologisk utveckling, vilket ger hopp om att Kina på sikt har bättre förutsättningar att minska koldioxidutsläppen.
USA är världens näst största utsläppsland efter Kina, och räknat per invånare ligger USA på femte plats. Trots att det numera är USA:s återhämtning som ligger i fokus finns det förhoppningar om att se ytterligare initiativ för klimatet med Joe Biden på presidentposten. Tidigare uttalade planer handlar om omställning till förnybar energi, storsatsningar på elektrifiering för hållbara transporter och ett teknologiskt skifte för att USA ska bli klimatneutralt år 2050. Motkrafter som Biden möter kommer framför allt från de republikanska väljarna då undersökningar visar på ett tydligt samband mellan hållbarhetsintresse och politisk tillhörighet. Bidens uppgift blir således att ena landets skildrade intresse för klimatfrågorna för att genomföra effektiva klimatåtgärder. En väsentlig faktor som Biden trycker på i dagsläget är investeringar i förnybar energi som inte enbart är en hälsofrämjande lösning för klimatet, utan som i sin tur även skapar nya jobb.
Trots det spända politiska läget mellan USA och Kina har länderna slutit en klimatöverenskommelse. I ett gemensamt uttalande i april nämndes samarbete i flertalet områden som förnyelsebar energi, tekniker för att minska koldioxidutsläpp från industri, t.ex. CCS, energilagring, vätgas, energieffektiva byggnader och hållbart jordbruk. De enda konkreta är dock att länderna ska ratificera Kyotoavtalet och tillsammans leda arbetsgruppen för grön finansiering under klimatmötet COP26 i Glasgow.
Klimatuppvaknandet bland oljebolagen
Idag utgör fossila bränslen såsom kol, olja och naturgas källa för 80 procent av världens energiproduktion. En övergång till förnyelsebara energikällor är avgörande för att begränsa klimatförändringen och slutligen nå nettonollutsläpp.
Visserligen har oljebolagen stundtals lett marknadsutvecklingen under pandemin, men de har inte varit försonade från klimatdiskussionernas lågor. Under en veckas tid i maj fick tre oljebolag påtagliga signaler från aktieägare och domstol att det är dags att tänka nytt:
- Hedgefonden Engine No.1 röstade bort de konservativa rösterna i Exxon Mobiles styrelse och fyllde ett antal styrelseposter med personer som har erfarenhet av att driva en omställning mot förnyelsebar energiproduktion.
- Aktieägarna i Cheveron röstade för förslaget att bolaget ska minska dess indirekta ”scope 3” utsläpp på medel och lång sikt.
- Den nederländska domstolen dömde Royal Dutch Shell till att minska på dess koldioxidutsläpp med 45 % till år 2030, vilket är mer än vad bolaget hade planerat.
Klimatuppvaknandet bland oljebolagen är bara en början. Nästan alla framåtlutade oljebolag har någon form av verksamhet inom förnyelsebar energi. Mycket tyder på att vi kan förvänta oss fler omvandlingar som när fossila Dong Energy blev fossilfria Orested.
Finanssektorn som accelerator för klimatomställningen
Marknader bör signalera de rätta värderingarna av tillgångar, men när det gäller hållbarhetsaspekter och klimatkonsekvenser får dessa sällan den vikt de förtjänar i analyserna. Även när investerare utvärderar bolag utifrån olika klimatscenarier används modeller med antaganden att den globala medeltemperaturen skulle öka med 3 °C eller 4 °C. Detta förbiser övriga effekter såsom risken för vad ”tipping points” skulle innebära. Riskerna och skadorna kan därmed vara betydligt allvarligare än investerarna förutspår. Oavsett är integrering av hållbarhetsfaktorer i investeringsbeslut en bra början. Det är inget man gör enbart för att göra gott, utan även för att investera i långsiktigt hållbara bolag som kommer kunna fortsätta vara lönsam i den gröna omställningen och i det förändrade klimatet. Genom att värdera hållbarhetsdata lika mycket som finansiell data och fortsätta skicka signaler till bolag att hållbarhetsprestandan påverkar de finansiella besluten kan finanssektorn vara en accelerator för omställningen till ett koldioxidstålt samhälle.
Läs mer om klimatrapporten i vår senaste strategirapport.
Hållbara investeringar hos Söderberg & Partners
Hållbarhet är en central del av Söderberg & Partners verksamhet och något som vi arbetar för att belysa i vår rådgivning och vårt erbjudande av finansiella produkter.
Enligt en undersökning gjord av Fondbolagens Förening så tycker många sparare att det är svårt att hitta information om hållbara fonder. Som kund hos oss kan du ta del av våra hållbarhetsanalyser av finansiella produkter på vår onlinetjänst. Våra rådgivare hjälper också dig som kund att välja investeringar utifrån våra hållbarhetsanalyser. Vill du veta mer eller önskar vår hjälp? Fyll i formuläret nedan så kontaktar vi dig.