Hur hänger klimatomställningen ihop med inflationen?

Idag går omställningen till förnybar energi för långsamt. För att vi ska kunna nå FN:s hållbarhetsmål, krävs det mer. Så hur kan vi påskynda omställningen på bästa sätt? I huvudsak finns det två tillvägagångssätt för att lyckas med detta:

• Att öka kostnaderna för utsläpp, vilket skapar incitament för företag och konsumenter att producera och konsumera mer hållbara produkter. Det kan vi göra med hjälp av utsläppsrätter eller beskattning av utsläpp.
• Att öka tillgängligheten och användningen av kostnadseffektiva substitut till fossila bränslen med hjälp av statliga investeringar. Det kan då finansieras genom skatteintäkter eller statlig belåning.

Oavsett vilken metod vi väljer, så kommer det att ha en negativ påverkan på inflationen. Därför behöver vi ställa oss frågan – vilket tillvägagångsätt påverkar inflationen minst?

Hur påverkar valet av omställningsstrategi inflationen?

Den första strategin, att öka kostnader för utsläpp, kommer leda till prisökningar för konsumenter. När företag sedan minskar utsläppen och ny teknik blir mer kostnadseffektiv, kommer priserna att dämpas igen. Men till en början kan det leda till ett ökat inflationstryck. Ohållbara produkter kommer att bli dyrare än tidigare, vilket gör att fler väljer att köpa mer hållbara produkter. Det i sin tur kommer att leda till att priserna går upp även för dessa produkter, eftersom utbudet då inte längre matchar efterfrågan.

I förlängningen kan det första alternativet leda till att företag som använder utsläppsintensiv teknik får mindre lönsamhet och därmed riskerar att konkurreras ut. Om detta sker i obalans med efterfrågan kan det leda till att priserna stiger ytterligare.

Den andra strategin, att minska utsläppen genom statliga investeringar i hållbar teknik och energiproduktion, kan också påverka inflationen. I detta fall blir valet av finansiering avgörande för hur stor effekten blir.

Om det finansieras genom skatteintäkter sker endast en omfördelning av samhällets resurser från skattebetalarna till statliga investeringar. Men i det fall där investeringarna istället finansieras genom statlig belåning och därmed en ökad statsskuld, skulle läget bli ett annat.

Då kommer såväl BNP som inflationen att drivas upp under tiden som investeringarna utförs. Det blir som stimulanser för ekonomin. Även om stimulanserna relativt enkelt kan avslutas för att bromsa prisökningarna, finns det en risk att inflationen sprider sig till exempelvis löner. Om så blir fallet, kan inflationen bli mer långvarig.

Oavsett vilken strategi vi väljer, kommer det att leda till en ökad efterfrågan av specifika produkter och tekniker. Detta är bra eftersom det delvis är målet, men det sker på bekostnad av ett högre inflationstryck. Riskerna för kostnadsökningar är som störst under själva omställningen, då det finns en risk för obalans mellan utbud och efterfrågan.

Hur minskar vi effekten på inflationen?

Det är viktigt att ny teknik introduceras parallellt med att den gamla avvecklas. Troligen blir påverkan på inflationen som störst i början av omställningen. Då ökar efterfrågan i samband med att incitamenten skapas för att få fler att vilja investera i ny teknik. Något som kan leda till att utbudet inte räcker till.

I vår senaste strategirapport kan du läsa mer om hur energiomställningen kan påverka inflationen och vad det kan innebära för de finansiella marknaderna.

Vill du ha hjälp att se över placeringen av ditt kapital?

Fyll i formuläret nedan så återkommer en av våra rådgivare till dig.